Varje år är det samma sak.

Varje år står jag lika frågande; "Kommer det snö allaredan?"
Varje år är det lika panikartat med vinterdäcken.
Varje år undrar jag om däcken duger en vinter till.

Varje år tycker jag lika illa om snöblasket som behagar klafsa ner våra vägar.

Idag kom den i allafall, den första snön.




Plötsligt blev världen svartvit igen, på ett gammeldags vis.

Till skillnad mot de färger som visade sig i helgen.



Jahapp, så var de vackra färgernas tid förbi och ögonen får ställa om sig till svarvitt.
Undrar om det spar energi det här med att inte behöva omvandla intrycken till så många olika starka färger.
Kanske behöver vår hjärna dessa färglösa dagar för att vila sig, samla energi, för att sedan kunna ta till sig så mycket mer.
Kanske är det så?