Ja, det här är Brother Cadfeal
Eller rättare sagt; delar av den.
Här satt tre (de enda) stora knoppar som väntade att få spricka ut.
Blommorna blir stora och liknar luktpion.
Doften är bedövande.
Just i dag luktar de blodmjöl.



Hade jag haft en raket hade jag stoppat den i rumpan på rådjuret och skickat henne till väders.
De har hela skogen full av mat.
Jädra snyltare.

Men vår Flammentanz har fått vara orörd, än så länge.
Den är fin mot sitt rostiga galler.

Viket drag det hade varit
Varför fick inte mina barn en rockartist som mor?
Helsefyr...
jag har ju förutsättningarna (död åt dansbanden).
Tänk att ge barnen sommarjobb som gitarrist.
Länge leve Kajsa Grytt

Hägg, syrén, kastanj och gullregn, er tid är ute.



Nu är det tid för rosor






Det är också en underbar tid.
Jag blev lite ledsen över att det andra blommade förbi så snabbt.
Lupinerna, mina älsklingar, likaså.



Men så kom jag på att det är ju så det är...
Allt har sin tid.
Den må vara kort eller lång... Vad kan jag göra åt det?
Jo, njuta av det den gav och ...
också njuta av det som är
och...
Vad som komma skall...

Jag tror att jag ska sova lite längre



Ställa klockan på...
...åtta.


Det ska bli en vacker sommarmorgon.
Den vill jag inte missa.

Jag ska fika i köksfönstrets morgonsol.
Ta en lång dusch.
Prata stjärntecken och astrologi med Tina.



Bestämma vart vi ska bege oss.
Jag vill visa Nynäshamn.
Tina vill till Djurgården.

Annika och Emelie blir nog glada för vad vi än bestämmer.
Långväga gäster kommer att bli ett nära möte.

Konstigt att stjärnor kan komma så nära ibland.

Kan en faster bli en fd. faster?
Nä, det tror inte jag.
Vissa kanske men inte jag...



Den här bilden står nog för "fortare" (faster)
men den passar ändå.

Vi har mat i överflöd
När katterna jamar och deras magar kurrar finns det alltid något
att stoppa i deras magar.
Trisse och Maja får skinka, kattskinka som Ludde säger.
Fröken Rut vill helst ha ett par bitar ost.

När natten kommer smyger - nä, dunsar, snarare - gangsterkatten in
och äter ALLT vad som finns kvar i kattmatsskålarna.
Nästa dag fyller vi på.




Ja, han fick i sig 400g kött härom månaden också. Vi hade tagit fram för att tina.
Vakumförpackningarna var perforerade och stora bitar saknades.
Men mätt blev han, gangstern.

Rådjuren och lössen kommer och äter av blommor och buskar, framför allt nya, spröda skott.
Såpan hjälper till viss del för lössen men rådjuren...




Vi har inte så många växter för humlor, bin och fjärilar än.
De har inte hunnit slå ut.
Det oroar Ludde.
Dessa flygfän är så viktiga och behöver något sött och gott.




Jag har kläder i garderoben, mat i kylen, tak över huvudet och ett ställe att sova på.
Vilket är mer än vad 75 % av världens befolkning har. 
Jag har lite pengar på banken, lite i plånboken och i sparbössan.
Det är bara 8 % av världens befolkning som har det så bra som jag.

Men om vi inte har de allra minsta -humlor och bin- hur rika är vi då?

76 procent av livsmedelsproduktionen och
84 procent av växtarterna inom EU är beroende av pollinering av bin.

Det tål att tänkas på.


 

Som ni förstår vill jag visa lite BLOMMOR
och annat som finns hos oss

eftersom inte alla har Facebook (mamma och pappa t.ex.) vill jag börja visa denna fina möbel


Det kommer från Göteborg, ja, inte ursprungligen men ändå.
Ludde hämtade det.
Bordet väger kanske 150 kg.
En lyftkran la det på släpet och fem kamrater (en var på toa) bar upp det.
Det står där det står, stadigt.
Jag vet inte om det ska få vara så här grått eller om vi ska olja de.
Då kommer det att bli alldeles rött.
Jag tycker att det är vackert till bergen och "stenåkern".



Trisse har fått på nöten av "gangsterkatten" (troligen en vildkatt).
De möttes vid kattluckan när "gangsterkatten" varit inne och länsat matskålarna.
Efter det blev Trisse än mer kelsjuk och trygg i vår närhet.


En del blommor har kommit



Denna kallas tuppkam.
Jag trodde att den skulle bli hög med stora kammar.
Kammen är fjuttiga 5 cm lång och 3-4 cm hög.
Jösses så fjuttigt men dekorativ.



En vattendroppe vilar i majsen.
Detta är popkornmajs. Mycket dekorativ.
Blir ca. 1 meter hög.



Det här gamla tråget har agerat baktråg, skoställ, förvaringsplats och nu på höjden, lite på sniskan, för blommor.
Det inköptes för snart 25 år sedan i Skåne.
Lite linolja och balsamterpentin gör susen.








Så blev de fler...

Jag avslutar med en del av Fröken Rut.
Hon ville inte vara med på bild men
tyckte det var okej att bli kammad.

För i så fall är jag det

♥ ♥ ♥ 

Den 9 juni kl. 13.25 föddes denna lilla kronärtskocka.
Ja, han får heta det så länge.



♥ ♥ ♥ 
Ett dygn gammal...



♥ ♥ ♥ 
Så intensiv blick.
Vad rör sig där inne i hans huvud?



♥ ♥ ♥ 
Om 5470 dagar kommer han att tjata om en moppe.
Innan dess har han mycket att lära.
Mamma Nicole och gudmor Tina ska lära honom allt de kan.

♥ ♥ ♥ 

Funderar igen (bli inte orolig, mamma. Det är bara funderingar)

Hur kommer det sig att vissa orkar och andra inte?
När räknas man bort?
När blir man ett oönskat ogräs?
Alltså en ört som växer på fel plats?
Fel plats i mina ögon.
Vem är jag att bestämma?

"Och dem som vi kallade för "svin"
De var ogräs och borde ha rensats bort
liksom den vackraste av blommor, lupin
som får sin blomstertid alldeles för kort."

"Men de har själva valt sin ruin.
Du skulle hamna på slott.
Du som var så fin
skulle kunna leva så flott."



För fyra år sedan planterade jag en vallmo.
I tre år i rad har jag av misstag "trimmat" bort den, varje gång den har försökt att visa sig.
Jag har nog fått för mig att det varit maskros, (de duger ju inte) då jag röjt runt med trimmern.
Det är så svårt att se skillnaden så där i början.
Och så, för fjärde gången gör den ytterligare ett försök att få mig att se den.
Jag såg, den dög och fick finnas kvar.
I år räknades den inte som ogräs, tydligen.



Bara funderingar om...
vem som duger,
när man duger,
och varför man duger, 
vem som avgör.
Avgör?
 Är det inte du och jag som avgör?
Eller kan vi skylla allt på alla andra?

Jag vet... 
Det finns det en vallmo i varje lupin - om än osynlig för ögat.
Det är inte alltid skönheten syns men under ytan finns en kraft som det vackra skulle avundas.
Kraften att orka lite till.
Beundransvärt.
 

Det måste vara nu det.
Nu är den vackraste tiden.
Tiden då allt, nästan, är klart. Utslaget, grönt, efterlängtat och nytt.
Nu finns det fågelungar i bo med stressade föräldrar som matar, matar och matar.
Föräldrar som aldrig ger upp.
Det är underbart att se dem.
Vilken fokusering...
Konstigt att jag snart kan vara blasé.
Då jag tar allt för givet.

Har idag sett vad Majas intrång gav för resultat



En hel drös oruvade ägg.
Så underbart vackra små ägg i ett underbat vackert bo vävt av mossa och en hel del katthår.
Men hur vackert hem det än var så fanns inte tryggheten.
Lilla blåmesmamman fick inga ungar i år.
Hon valde att fly.
Hellre fly och behålla livet -om än utan ungar-
än att låta dem växa upp i ett bostadsområde med terroriserande terrorister
där det aldrig finns garantier för säkerheten.
Troligen gjorde hon ett klokt val.
Djur gör ofta kloka val.