Problemet är att vi inte har någon plats kvar att ha allting på.

I somras köpte vi en härligt, mysig soffgrupp för trädgården.
(Ja, den har också sin historia men det tar jag någon annan gång. -Jag känner igen orden. Så där skriver jag ibland men det blir aldrig något med det.)

Soffgruppen ja', det är en soffa, två fåtöljer och ett bord. Både soffan och fåtöljerna har tjocka härliga dynor...
Hösten börjar komma och plötsligt står vi där med 112 cm tjocka dynor som ska få plats, var???



Då började min hjärncell arbeta, den gör ju det ibland, framförallt när jag har svårt att somna.

Om man hittar en dörr, naturligtvis en gammal med speglar, fixar till den, tjopp, tjopp, hänger upp den i kedjor som ett hyllplan så har man ju fixat plats för dynor.
Man kan fästa en gardinstång i taket och dra för ett läckert tyg så att inte förvaringen syns.

Ja, så blev det (inte klart än men ändå).
Vi köpte en fin gammal dörr som fått skrapats och som nu ska vitlaseras.

Den kommer att hänga ovanför vår säng.
När vi vaknar på morgnarna kommer vi att ha en vacker dörr att titta på.


           

Kanske kan mina gamla gångjärn -det ena gömde jag förresten i en skåplåda i Söndrebalgs antikvitetsaffär för att ingen annan skulle belastas med att köpa det. Det var ju ändå lite trasigt. Jag tänkte att där kan det ligga. Jag köper den ju nästa gång jag kommer till Skåne. Det gjorde jag också, ett halvår senare, men då hade butiksägaren hittat det och förstod att det var jag som "lagt undan" det. Jag fick förklara hur det gått till. Lite skamsen, så där, men det gick bra. Det kom till sin rätta ägare till slut.
.
Nu pratar vi gamla gångjärn. Det ena är t.o.m. äldre än Lukas otroligt gamla lärare, jovisst, närmare 400 år. 
Kan bli riktigt läckert på dörren.
Nu behöver jag bara en stor nyckel (det har jag ju, ser jag nu) och ett gammalt handtag. 

På denna vackra dörr kan då två stycken 56cm dynstaplar förvaras.
Ja, vad får jag allt ifrån? 

Oj, jag glömde växthustankarna...

Tur att det kommer en morgondag