Lyssnade på Helge Skoog i morse.

Han berättade hur man tämjde loppor till loppcirkus.

Lopporna lades i burkar.
Locket skulle på, snabbt som attan för loppor kan hoppa.




Därinne i burken tämjdes de alldeles av sig själva genom att hoppa så högt de kunde.
Locket var stort, hårt och satt som berg.
Men lopporna antog utmaningen och försökte
 att hoppa sig ur, gång efter gång.
Varje hopp var dömt att misslyckas.
De slog sig bara.
Loppan gav upp, och fann sig i att befinna sig på botten.

När man tog av locket var det ingen loppa som hoppade ur.
De hoppade inte längre.
Aldrig mer. 



Även loppor ger upp vid ständiga misslyckanden.
Hur kan man få en loppa att hoppa igen? att åtminstone bara försöka.

Är vi så olik lopporna?