I går blev jag riktigt glad

för Lasse kom och började bygga fortsättningen på "Lasses veranda" som är vår,
eller ja, nästan, lite min också kan jag väl få tro.




Det kommer att bli så fint, så fint.

Vilket dansgolv!
.



         Tamtididi pom, pom....    
daramdam





Jag vet ju hur det kommer att bli när det är färdigt för den bilden finns i min hjärna.
Det kluriga är ju att varken Ludde eller Lasse är tankeläsare.
Trots att jag har bra mottagning och slipper störningar.

Jag tror det är fel på deras antenner.




Och/eller så vill de inte ens försöka se det jag har i mitt huvud.





Jag menar hur svårt är det?

Jag är ju alltid så tydlig med vad jag menar.
Min hjärna är glasklar.

För att vara än mer tydlig kan jag visa...

Som ni ser finns det kopplingar, en del i alla fall. Vissa går ju riktigt långt, dessutom.
Det är en aning mörkt men ljusglimtar skymtar ju ändå till här och var.
Visst stannar jag upp och ältar, ibland alldeles för länge, det kan man se
och stundtals går inte allt fram, ja, jag vet.

Men ändå, trots detta, så är den glasklar, pianosvart.