Altanen växer

I helgen fortsatte arbetet med altanen.
Det är väl inte så mycket jobb från min sida
( jag har fullt sjå att försvara våra vackra vita fönster som ska fällas in i planket.)
Men Lasse jobbade på för fullt.
Då kom det ett äldre par. Margerete och Sten tror jag att de hette.
 De stannade och tittade på bygget.

"Så fint det blir", sa de.
"Tänk vad ni har arbetat hårt med den här tomten.
Vi går ofta förbi och har glatts över förändringen, verkligen fint blir det."
"Sen ser jag att det är någon i huset som tycker om blommor.
Vilka vackra blommor!"




Både Ludde och jag blev så glada.
Naturligtvis för att de sa att det var fint men också för att det verkligen kom fram till oss och inte minst till Lasse.
Det betyder så mycket men sägs alldeles för sällan.
Varför är det så?

Sist jag hörde något var det en liten kille som pratade med sin mamma när de gick ner för backen.
"Va' långt de har kommit men den där altanen", sa han.
"Mummel, mummel", svarade mamman.



Därför kändes det extra härligt att någon talade till oss.
För fint blir det!!!

Långa, Långa skuggor

Jag tror att jag tycker om hösten, än så länge. Jamen vänta lite nu.....

Sedan när blev augusti en höstmånad?
Vad jag menar är att jag tycker om sensommaren.

Skuggorna blir längre, jag ser alltså smalare ut.
Äntligen vet jag hur snygg jag skulle varit som fotomodell.
Och snyggare blir jag eftersom solens strålar ska än längre bort.
Snyggast är jag ju den 21 december, dagen för vintersolståndet.
Synd bara att det är så mörkt då att jag inte kan se så snygg jag är.
(Undrar om de som bor vid ekvatorn är runda som bollar?)



Sensommaren och hösten är de mustiga grytornas  och rödvinets tid.
Carl-Jan Granqvist och jag brukar ha vinprovning. Inte tillsammans, men ändå.
Han spårar ofta ur, till skillnad från mig.
Han ska ha viiiiner som "tapetseeeerar gommen"????
Själv nöjer jag mig med någon enklare vinranka.




När hösten kommer har jag sommaren och längtan till Europa bakom mig.
(Egentligen har jag ingen längtan dit men bilden nedan visar det jag skriver så då tyckte jag att det passade bra.)

Under hösten gäller det att ha sin man och sina goda vänner .

I fokus ska "morötterna" finnas, de som får mig att både vilja gå och se framåt och
framför dessa "grönsaker" ska den förstående, leende chefen stå med hejarrop och klapp på axeln.
Han som får mig att skratta. 
Han som talar om att jag gör ett gott arbete. 
Han som får mig att känna mig betydelsefull.




För det är nu den mörka tiden börjar.
Och det är lätt att hamna lite snett i både tanke och handling.
 




Det är nu, när sommarens ljus försvinner som det gäller att ta tillvara ljuset som finns hos mina nära och kära.
Där finns det alltid värme, alltid ljus.
Hos dem kan jag aldrig hamna snett.
Tack för att ni finns.

Nu har vi plockat blåbär.
Det blev ganska mycket och än mer finns att hämta.
Ja, jag vet att det inte är blåbär på bilden men jag glömde bort att hämta kameran så det fick bli bild på 3 kg lingon i stället. De tog jag förvisso från frysen men det märks ju inte.




Av dessa lingon blev det sylt och likaså gick en del av våra blåbär till syltgrytan, till Luddes stora glädje.
Andra blåbär blev småpajer, närmare 50 stycken, tror jag. Också det till Luddes stora glädje.

De resterande ska styckfrysas så att vi kan snaska under året.

Återigen kände jag mig som Madam Mim där jag stod och rörde i pytsarna.

Att plocka bär eller koka sylt är ju inte särskilt betungande.
Det går ju ganska fort dessutom men, men , men att rensa bären tar evinnerliga tider.
Bären är ju runda som små bollar. De rullar fort iväg. Det blir fina linjer på golvet efter dem också.
Jag får ju liksom sällskap och troligtvis hjälp vid rensningen.





Tiger är så bedårande.
Lilla Piraten ville inte vara med på bild idag men hon är lika underbar och lika villig till att hjälpa till i köket.

Jag var post- och blomvakt i förra veckan.

Inte särskilt slitsamt för allt som fanns var tre orkidéer och en svärmorstunga.
" Resten är ju bara konstgjorda blommor", sa Lillan.

Otroligt så verkliga de kan se ut.
Begonior, hibiskus, en sommarblomsbukett och faktiskt även orkidéer.
En oäkta orkidéblomma i krukan med de äkta bladen fungerar.


            

Hur som helst tappade hibiskusen stunsen, färgen, formen och sina blommor.
Märkligt så verkligt de konstgjorda blommorna beter sig nu för tiden.

Som alla förstår var den äkta och nu även äkta död.
De andra klarade sig.

I går satt ett långt blompaket på min dörr.
"Ett stort tack för din hjäp", stod det på kortet, en meter ner, från Lillan.




Jag hjälper så gärna till.
   

Har ni sett den?
Höstlegender, alltså.



Ja, Götapetter, vilken sorglig film. Jag köpte den faktiskt i veckan, på DVD, man är väl modern?
Det är en film som jag vill äga.

Det var Petra, min tredjedel, som en gång för hundra år sedan var den som talade om att jag bara måste se den.
Hon sa att jag skulle älska den.
Det gjorde jag.
Jag spelade in den på video och älskade verkligen filmen,
så till den milda grad att jag sett den igen, igen, igen och igen.

Det är en fruktansvärt sorglig film och när man tror att nu blir det inte värre, så blir det det och när man tror att nu kan det omöjligt bli sorgligare så blir det det, sorgligare alltså.

Rena nässköljningen



Så har då ögonkanaler och näsa med tillhörande bihålor rensats.
För den var lika sorglig på DVD som på VHS, märkligt.

Då kom nästa översvämmande nässkölj,
TV 3, Extreme Home Makeover.
(Jag vet att alla program tydligen är så här, men nu råkade jag se ett och tilltalas av
människors styrka, värme och hopp.)



Ty renoverar ett hem åt en familj med två sjuka tvillingar, Evan (betyder krigare) och Alec (betyder beskyddare).
Gör ett hem där de sjuka barnen kan få frihet, kunna utvecklas.
Också ett typiskt flickrum till storasyster som är sju år och tar ett stort ansvar för sina småbröder.
Ett hem som kan följa föräldrarnas måtto.
"Se inte till hindren. Se möjligheterna."

En man, Sam, med CP-skada som föddes i Kairo och slängdes nyfödd i soptunnan
men när han slog emot tunna skrek han och fick fortsätta leva.
Han får hjälp att renovera sitt café som är ett café där människor med handikkapp
kan få arbete och naturligtvis en fika.
Ett café, där inte fikat är viktigast utan storheten i att handikappade
kan få arbete och att,
 där är alla välkomna.

Vilka människor!!!!!

Det är bra att TV3 har så många reklamavbrott så att jag hinner fylla på vätskeförrådet.
Kära Hjärtanes, så sorgligt och SÅ lyckligt.

Amerikanskt?
Ja.
Men barnen och mannen finns världen över, i min värld och förhoppningsvis i din.

Repris på lördag kl. 14.15.

Men så kan man ju titta på spännande fotbollskväll också som säkert går alla veckans dagar
24 timmar per dag i någon sportkanal eller på bästa sändningstid.

Det handlar nog om avsaknad av inspiration.

När den infinner sig är det inte alltid så lätt att ha tillgång till datan.
Det vore nästan bättre med en "tankeblogg",
en blogg som automatiskt skriver det man vill och när helst tankarna kommer.
Ja, ja, jag förstår att det skulle vara rörigt för er men jag skulle förstå.

Så, vad har då hänt i min lilla värld?

Tim har varit i Grekland, Korfu. Ja, han har hunnit hem också.
Under tiden han var borta passade mamma och pappa på att komma hit.
(Muhammed och berget eller om det var berget och Muhammed.)
Inte för att de inte orkar med barnbarnet men partyt de skulle till hade ju ett datum.

Det blev inte mycket med Tockarp för oss den här sommaren så Tockarp fick komma hit.

Vi fick några dagar tillsammans

Tina jobbar ganska mycket och har städat.
Kattungarna käkar och växer. De fick sin andra kattpestspruta idag.
Fröken Rut är fortfarande sur. Långsint kan man lugnt påstå.
Verandagolvet blev klart idag, såg jag. Snyggt som attan.

Blommorna börjar ta slut.

Svininfluensan har precis börjat .


 

Ja, inte bara de lata dagarna har nått sitt slut, snart även ljuset.



Nu blir det mörkare och mörkare. Snart inte vet man inte om det är kväller eller morgon.
Meningslöst att sova.
Slasket som kommer och fraset av torra trista löv som envist håller sig kvar på grenar som inte har sav nog att hålla fast sina löv.
Och ytterligare lite tid framåt...

Snöslasket som gör vilken hallmatta som helst till swimmingpool med tillhörande grusstrand.
Smattret i dammsugaren efter att i ett hopplöst försök få grusstranden till en matta igen.



Spända nackar eftersom axlarna sitter uppe i hårfästet.
Kyla, kall blåst, isiga gator, isiga bilrutor och nariga händer.
Fula mössor som luktar fårfarm när de kommer in.
Partykoftans enda uppgift är att hålla värmen och sympatilukta med mössorna och lovikavantarna.
Kallt, kallt, kallt...


Strumpor......
Ja, nu börjar sorteringen av 642 strumpor som aldrig har samma antal när de kommer ut från tvättmaskinen.

Tur att man inte ger upp.

Egentligen är det inte så allvarligt, när jag tänker efter.
Egentligen handlar det nog bara om att en ny termin har börjat,
HÖSTTERMINEN!