Karda och spinna
Funderar lite på det här med livet
Jo, jag vet att jag varit inne på det tidigare men jag får liksom inte kläm på det.
Hur är det möjligt att det ständigt ploppar upp nya idéer? Borde inte allt vara gjort snart?
Jo, nog tycker jag det. Men se icke...
Mitt nya projekt är alpackor.
Som vanligt när det gäller mig är det inte 50%. Som vanligt finns inte tanken på att tänka efter, gärna före. Och det bästa av allt, tanken på att inte lyckas eller att det inte är någon idé har aldrig funnits. Nu är det alpackor till 110% som gäller.
För jag har aldrig förr varit med alpacka och ett liv utan att ha prövat är ju inget liv. Förutsättningarna finns ju. Ja, inte här i lägenheten (det skulle se ut om ordförande hade denna nya typ av inneboende) men i Tockarp.
Vet ni att en alpacka är så fiffigt skapad att den faktiskt inte förstör gräsmattan vare sig med fötter eller mun. Så varför skulle jag inte kunna få ha en lite flock här utanför mitt fönster, egentligen?
Det finns många fantastiskt bra sidor att läsa om dem. Jag ger er dessa fyra nu så blir det fler senare.
http://www.alpackaforeningen.se
Tänk att det finns en skola, ett naturbruksgymnasium som har alpackor. Det måste vara en otroligt bra skola. Tänk om jag fick börja i skolan igen.
Och klicka på detta:
http://www.alpacka.se/dokument/skanskan_120311-webb.pdf som jag hittade. Det är ju hur fantastiskt som helst.
Nå, åter till ordningen
Vad ska jag då med dem till?
Bortsett att umgås och vara nära
ska jag ta vara på deras ull.
I vår jag ska gå en kurs om hur man klipper ullen och redan nu i höst ska jag lära mig karda och spinna.
Sen ska jag ju ha två sibiriska katter,
två getter, ett litet antal får,
shirehäst,
höns,
highland cattle
och två mopsar
Jag är så glad över att det finns så mycket kvar i livet. Det står ju bara och väntar på att få komma med.
<3 Du är bara så underbar, vilken längtan till nya utmaningar i livet.
Kram
