Mitt livs första besök hos en sjukgymnast

reAgera hette stället.





Jag är så tacksam att jag kom dit. Silvio hette min sjukgymnast som jag trodde skulle vara en tjej (men se där hade jag fel). Silvio var en fantastiskt trevlig man som frågade mig t.e.x.

Vad gör dig glad eller lycklig?
Hur är du som person?
Hinner du med dig själv och dina behov?Är du lugn eller rastlös?




Han bad mig att stå i naturlig position, framifrån, från sidan, bakifrån och nästa sida.

Är du alltid på väg?
Din kroppshållning säger det.




Silvio undersökte min rygg, höfter och nacke. Nacken var så öm att han behandlade den på en gång. Det lät som ett stenkross. Sådärja'.

Jag vill vara försiktig med bröstryggen och inte behandla den idag för där kan psykisk smärta lagras så vi tar det lite lugnt med det. Ofta kan fysisk smärta höra ihop med händelser i livet, kanske trauman. Alltså vill vi se dig som en helhet och behandla hela dig.




Ja, nu sa han kanske inte exakt så (det är därför jag väljer bort sitationstecknen). Jag var så lyckligt förvirrad. Har jag hört orden förut? "Jag ska tänka på vad som gör mig lycklig." 
Nu ska Silvio ha tid för att tänka ut något som skulle passa mig och min onda rygg, höft och arm. Vi ska träffas nästa fredag och då ska han presentera en behandlingplan.




Att jag lät åren gå utan att komma iväg var nog bra. I dag är det  viktigare att se till hela människan. Det var inte lika vanligt förr. Och nu vid denna mogna ålder är jag också medveten att jag är värd det.
Jag vet inte om min ambition är att kunna böja mig baklänges, ställa mig på armbågarna och hålla i min fot, vart skulle den gå förresten? Oj, jag glömde...  med ett ben i marken och ett i luften (så att det inte blir för enkelt).
 Nej, men jag skulle vilja slippa värk och rädslan för att den plötsligt kommer som ett brev på posten/ett mail på datan (modernt nu för tiden).

Nu väntar räkor och vin (nu har den perioden börjat).



Ja, ja jag vet att det är en vodkaflaska, dessutom tom (bra till flädersaften)  men vinet är inte här och jag hittade inget annat, får duga. Har lite bråttom nu.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0