Ja, det här kunde vara en örnskapelsen från glasblåseriet men det var det inte. 


Fågeln som jag såg flyga på starka vingar i vinden får vara symbol för friheten.

För där uppe i sol, vind och vatten finns spegelbilden av vad som finns nedanför, hos oss här på marken.
Men naturligtvis i en annan skapelse.




Men med fantasins hjälp kan molnen få former som endast kan skapas i den egna hjärnan.
Och man förundras över hur det kan komma sig.
För visst kan man med fantasins hjälp skönja en fjärilen i molnet?

På marken sitter den plötslig där.



Vårens första nässelfjäril.
Så bedårande vacker.
Lika vacker som friheten.

Var finner man den då?
Den där friheten?
Friheten till att slå rot och trivas där det finns gynnsamma förhållanden.



Ta möjligheten när den kommer.
Göra den till sin alldeles egen.



Kunna blomma ut, om man så är ensam om att göra det
eller blomma ut tillsammans.



Våga vara först.
 Precis som nässelfjärilen.




Jo, friheten finner man tillsammans med människor som betyder något och på en plats där allt "bara är".
Att "bara vara" är frihet.
Att kunna "bara vara" tillsammans med andra är verklig frihet.
Det är då man upptäcker fantastiska detaljer hos sina kära.
 Detaljer som kanske setts skymta förbi någon gång och man har undrat:
"Såg jag rätt? " men ögonblicket är inte kvar. 



Jag har tillgång till friheten. Jag vet att jag är lyckligt lottad.
Jag har min plats....



Jag har mina nära och så innerligt kära.
Jag är sååå rik.


Mormor och Tina




Morfar, Ludde och Kenneth




Tim




Det finns ögonblick som består.

Det finns en frihet som bara är min och det är den som får mig att blomma,
ibland ensam och
ibland tillsammans.