Till minne av Matthias
Det här är nog bland det tyngsta som jag vill att ni ska ta del av.
Ibland förändras livet i ett ögonblick och ibland slocknar ett liv helt och hållet.
Då finnsdet bara minnen kvar.
Det bästa minnet jag har av Matthias är att jag under många år fick chansen att lära känna honom.
Tack vare Matthias vänner har denna film blivit till. Jag vet inte vem jag ska tacka.
Musiken skrevs av två kamrater, förtvivlade, i djup chock och sorg, dagarna efter mordet.
Tack Mario och Daniel!
För att film, musik och text ska komma till sin rätt ber jag er att först se filmen utan ljud. Därefter ber jag er att lyssna på musiken och texten men inte se filmen. Sen kan ni både se och lyssna.
Vi fungerar som vanligt, eller nästan i alla fall. Utanpå ser vi ut som förrut, som vi gjort under lång tid
men inom oss är det tomt, mörkt och kallt.
Vi har familj, nära och kära omkring oss,
tack och lov för det.
Vi kan träffas, trivas och skratta, känna glädjen över att ha varann.
Det betyder mycket.
Känslan är ovärderlig.
Vi hålls liksom fast vid varann i osynliga, starka band.
Men inom var och en av oss finns en ensamhet där det är svårt att finna mening.
även till oss som förlorade Matthias.
Det kommer faktiskt att komma en ny vår hur mörkt, tomt, ensamt och kallt det än kan kännas.
IGÅR - IDAG - IMORGON
Det finns två dagar i veckan som vi inte ska oroa oss för- två dagar som ska upplevas utan rädsla och ångest.
Den ena dagen är gårdagen, med sina misstag och smärtor.
Gårdagen är utanför vår förmåga att förändra. Ingenting i världen kan ge dig gårdagen tillbaka.
Gårdagen är förbi !
Den andra dagen är morgondagen med sin börda, sina löften och ångest.
Morgondagen är också utanför vår kontroll.
Morgonsolen går antingen upp klar och skinande eller bakom en molnbalk.
Men innan solen stigit upp behöver vi inte tänka på den.
Morgondagen finns inte än !
Det finns en dag kvar - dagen IDAG.
Alla kan klara denna dag.
Det är när vi försöker bära bördan av gårdagen och morgondagen tillsammans, som vi inte orkar.
Idag finns just nu !
LÅT OSS DÄRFÖR LEVA, EN DAG I TAGET !
Dessa sista rader har jag fått av Anette, tack. De säger mycket.
