Så konstigt det blev

Jag fick tomt på ord.
Det är som om de inte vill infinna sig.
Inte en klurig tanke.
Inte ens en enkel tanke. 
Inte en lustig händelse som kanske inte är så lustig från början men som brukar kunna "lusta" till sig i min hjärna.
Men nej, det är tomt.

Min hjärna brukar följa en bana, ett spår. Tankarna följer varann.
När den ena tanken börjar få ont om kraft ger den andra tanken ny energi av sitt överflöd.
På så sätt orkar den första tanken vidare och blir ofta riktigt kristallklar med hjälp och stöd av den andra.
De följer varann, mina tankar.
De följer samma spår.




Men nu är det är som om mina hjärnhalvor och tankar har slutat sitt samarbete.

De går åt olika håll.




En tanke är vansinnigt rolig. Den andra vansinnigt tråkig.
= +-0
Resultatet blir ingenting, varken roligt, tråkigt eller tänkvärt.

Men jag vet ju att det finns hopp.
"En labyrint är ett system av gångar avsett att förvirra och att vilseleda den som färdas i den."

Det gäller bara att få hjärnhalvorna på samma spår, att få dem att tänka i samma banor igen.

Lite klurigt blev det ju trots allt, eller hur?