Naturen är så vacker

Skoglagen säger: "En skog för alla"

Skogen skall  vara en skog för all växtlighet oberoende av art, geografisk läge eller ekonomiska förhållanden. Omsorgen  skall inom varje skog vara likvärdig varhelst den finns i landet. Den svenska skogen skall ge all växtlighet en bra grund att stå på.

Har en önskan att nå ljuset

Man kan finna de mest underbara i naturen och man behöver inte ens söka. Det bara står där, mitt framför näsan.
Tänk när den här tallen slog rot, för länge, länge sedan, inte tänkte den att
"Jag kommer att vara annorlunda när jag växer upp."
Tallen slog rot och blev just den tall som den var ämnad att bli, ensidig men ändå så full av kraft,
så annorlunda och så vacker. 
Kanske har just den här tallen verkligen fått kämpa för sin överlevnad.
Kanske var inte förutsättningarna de mest gynnsamma.
Den kommer att klara sig. 

Andra hade en god start

Alla orkar inte hela vägen

Som fick allt vad som krävdes för att få ett lyckat liv men valde att gå sin egen väg, bort från tryggheten,
mot det okända, farliga. 
Det farliga som ständigt krossar och knäcker och som långsamt suger ur livet.
Livet är bara en skör tråd och minsta lilla blåst kan få förödande konsekvenser 
eftersom det inre är så försvagat och då är det lätt att knäcka och knäcka igen.
Känslan av rotlöshet gnager sig långt in under barken, så djupt att den når själva kärnan, hjärtat.
 Självkänslan är knäckt och man duger bara när man är klädd i grönska för då syns inte skadorna och ärren så tydligt.
Visst finns det liv. Visst finns det hopp och det gäller att bygga upp sig igen.
Men kanske måste man få hjälp och stöttning och också någon som talar om vilken väg man ska gå.
Och någon som talar om att man duger.

Hamnat fel

Ensam

I naturen kan man se skönheten hos de som "hamnat lite fel".  De står där, lite taniga och annorlunda, helt ensamna. De har ingen i sin familj i närheten. De är så vackra i sitt försök att vara med och dela på jordens näring. De andra, lite tuffare träden som gran och tall, står bakom som skydd för de kommande stormarna.
Här i naturen får alla en chans.
Fröet får själv gro och se om det här är en bra plats att växa upp på.
Kanske kommer det att ta längre tid för detta lärkträd att bli stort men om det blir det en dag, tänk då på vilken otrolig utveckling det har gjort. Kanske var det inte alls så gynnsamt för ett litet lärkträdsfrö att gro här men det gjorde det, mot alla odds. 
Och trädet kommer att bli lika vackert som alla andra lärkträd.
Det behöver bara några fler år på sig för att komma ikapp.

Svårt att vara den man är

speglar

Vattnet  har många olika sidor.
Det är så lättpåverkat av andra. Vinden som gör ytan orolig. Minsta lilla pust får ytan att krusa sig.
Regndropparna som ser till att splittra den spegelblanka ytan. Molnen som färgar vattnet oattraktivt gråsvart.
Fiskarna som vill att få just sina ringar på ytan.
Och vattnet går med på allt, kanske för att få vara i ett med naturen.
Vattnet rår inte över det som sker. Det bara blir...
Vattnets egen vilja är att fyllas på och tömmas ur i ett jämnt flöde för att hålla sig friskt. 
Och om vattnet får vara sig självt vill det bara spegla naturens storhet och skönhet.
Det vill ge dubbelt upp av allt som finns.
Och ibland när vattnet är sig självt får man uppleva det.
Det kan ta lång, lång tid men
att få se det stora, är väntan värd.

Alla ska vara lika

lika ska vi vara

Tänk så tråkig naturen skulle vara om alla våra skogar såg ut exakt så här, planterade träd. 
Alla träd var av samma sort, tallar, raka och höga.
De planterades vid samma tidpunkt och plats. Nu har alla hunnit växa och utvecklas lika mycket. För de är ju lika gamla.  
De som inte var godkända de första åren, de som växte lite knackigt, krokigt eller inte alls, rensades bort för att ge de andra bättre förutsättningar att bli något, att bli godkända.
Så är det i skogar som planterats av människor. Där får inte träden bli vad de var ämnade för. De är inte riktiga skogar.
De blir tråkiga och intetsägande.
Vart tog skoglagen, "En skog för alla", vägen?

Nu är det snart jul och våra barn ska få betyg.
Undrar varför jag kom att tänka på "planterad skog"?





Kommentarer
Postat av: Barbro

Du skriver så mycket klokt-man kan ju säga att du också kommit ur gaderoben. Kram

2008-11-18 @ 16:48:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0