I början av året skulle min lilla familj få flytta hem till Ludde under tiden det pågick stambyte i vår lägenhet. Vi såg fram emot det, alla fyra. Nu är det ju inte riktigt så att Ludde bor i ett slott ( bara i våra ögon) så det blev lite ont om plats men det var aldrig något problem. Tim fick ett rum, Tina ett och Ludde o jag sov i vardagsrummet i 14 dagars intervaller eftersom Tina bodde växelvis hos sin pappa. När hon var hos honom  og vi hennes rum.
   Ludde har i flera år jobbat med sitt hus. Från början var det så igenväxt på tomten att man knappt såg huset. Successivt har huset vuxit fram och växtligheten rensats bort. Än är det mycket kvar men nu är vi på rätt väg.
   Han har fått det så fint innomhus. Det är verkligen värme och trygghet.

  Hur som helst... Tina skulle en eftermiddag bli hämtad av en killkompis och han undrade därför var hon bodde. Tina försökte förklara att det var på vägen efter skolan. Ja, det fattade han ju av namnet på vägen, men sen då? Jamen, det är bara en liten bit längre fram, försökte hon förklara lite tydligare.
   Alla har vi ju våra miltolpar och kännetecken för att orientera oss rätt. Så även kamraten. Han undrade: Jamen, är det före eller efter "rucklet"? - Nu är det så här, sa Tina, att det är i rucklet.
   Ludde och jag har skrattat så mycket åt detta.
   Då finns Hasse. Han är tusenkonstnär och har gjort denna till oss som ska sitta på husväggen så att alla kan se.